Miljonprogrammet

Malmö Miljonprogrammet blev lösningen på den trångboddhet och bostadsbrist Malmö led av efter andra världskriget. Läs mer om stadens utveckling nedan. Upptakten till miljonprogrammet På 50- och 60-talet var bostadsbristen akut med trångboddhet och tusentals människor i bostadskö. Flytten till städerna gjorde att allt fler behövde någonstans att bo och levnadsförhållandena bland dem som redan bodde i arbetarbostäder var låg. Under ledning av socialdemokraterna bestämdes att det under en tioårsperiod skulle byggas över en miljon bostäder för att råda bot på problemet. Dessa hus står än idag för 25% av alla bostäder i Sverige. Fastigheterna som byggdes var inte enbart de stora hyresfastigheterna och betongförorterna, som man gärna förknippar med denna tid, utan också villor, parhus och radhus uppfördes. Bostäderna var funktionella och enkla, utseendet sekundärt tack vare snäva ekonomiska ramar.

miljonprogrammet

Malmö fram till 1960

Som den industristad Malmö var lockade den allt mer befolkning. I Malmö uppfördes arbetarkvarter med mindre hus, där brist på sanitet gjorde att levnadsmiljön blev dålig. I innerstaden byggde fabriksentreprenörer och grossister pampiga hus i anslutning till industrierna men övergav dessa på 50-talet till förmån för villor utmed havet. Skillnaderna i bostadskvalité och arkitektur var slående i jämförelse med arbetarklassens. År senare, när den kommunala skatten var låg och industrierna lovade höga löner, förbättrades ekonomin för arbetarna och i dess kölvatten kom efterfrågan på större boenden.

Malmö, på den tiden, kan bäst beskrivas som splittrad. Stadens bebyggelse var koncentrerad i små öar och runtomkring dominerade den orörda åkermarken. Förutom havet fanns det inga hinder för staden att växa i olika riktningar. Med rutnätsplaner och utökat infrastrukturnät sattes miljonprogrammet i rullning på 60-talet. Betongindustrin levererade färdiga husdelar och snart tronade husen höga på olika ställen runt om i Malmö. De höga husen byggdes oftast i tre, nio eller sexton våningar. Bostadsområdena är fortfarande kvar, Lindängen, Holma och Kroksbäck är några exempel. Det genom media kända Rosengård, är Malmös största satsning och området byggdes av HSB, MKB och BGB för att omfatta bostäder för 20 000 personer. Rosengård är en av de stadsdelar i Malmö som är mest uppmärksammat, främst för att området blivit en förort förknippat med segregation. Idag bor det 23 000 invånare, de flesta barnfamiljer och det talas mer än 50 olika språk.

Miljonprogrammen idag

I dag står bebyggelsen från miljonprogrammen inför en omfattande upprustning, stambyte såväl som fasadrenovering väntar. Kostnaden för upprustningen lär uppgå till flera miljarder och för att undvika att hyrorna höjs försöker man finna en lägsta nivå, en utmaning lättare sagd än gjord.